Vetenskap
produktion av ny kunskap med systematiska metoder
Vetenskap är ett system av vetenskapliga metoder och teorier som används för att producera ny kunskap. Sådana vetenskapliga metoder innefattar
- empiri (experiment, observation, mätning och datainsamling i syfte att pröva hypoteser, teorier, modeller, lagar)
- deduktion (formulering av nya slutsatser, hypoteser och prediktioner genom logisk slutledning, matematisk härledning av samband och teoretiskt modellbygge) och
- induktion (formulering av nya hypoteser genom att generalisera utifrån enskilda empiriska data till en större klass av fall)[1]
Vetenskap är sådan forskning (akademisk forskning, industriell forskning, privatforskning, med mera) som har publicerats i vetenskapliga publikationer. Vanliga publikationskriterier innefattar då att arbetet granskats av oberoende referenter och/eller av en opponent vid annan akademisk institution. Granskaren skall kontrollera bedömningskriterier som att argumentationen är saklig, att resultat och slutsatser har ett nyhetsvärde, att publikationen refererar och bygger vidare på annan forskning inom området, samt att systematiska (vetenskapliga) metoder har använts och redovisats på ett sätt så att andra kan reproducera resultaten och bedöma slutsatsernas tillämplighet och tillförlitlighet.
Det engelska ordet science har traditionellt avsett endast naturvetenskap (inklusive medicin och teknikvetenskap), medan det svenska vetenskapsbegreppet (och idag ofta även det engelska begreppet) även innefattar samhällsvetenskap och ibland även formella vetenskaper. Filosofi, humaniora och formella vetenskaper såsom matematik bygger på deduktion men inte alltid empiri, och räknas således inte till naturvetenskaper.
Bland vetenskap tillämpas metodologisk naturalism, det vill säga man studerar endast naturens lagbundenhet och formulerar inte hypoteser och förklaringar som innefattar övernaturliga fenomen. Enligt vissa vetenskapsteoretiker hamnar därmed övernaturliga fenomens existens utanför naturvetenskapens räckvidd.[2][3] Metodologisk naturalism tillämpas inte fullt ut inom parapsykologi men vanligen inom religionsvetenskap. Vetenskap beskrivs som evidensbaserad kunskap, och är inte samma som beprövad erfarenhet, praktikerkunskap och konst. Ett vetenskapligt ideal ställs ofta i motsats till pseudovetenskap.
Inom bland annat naturvetenskap betonas att vetenskap måste vara objektiv och ickepolitisk samt ge generaliserbara predikteringar och kartlägga strukturer, och större tilltro sätts till empiriska data än mänsklig tolkning. Däremot anser många inom tolkande samhällsvetenskap att sådan kunskap inte är uppnåelig och eftersträvansvärd, utan anammar istället vetenskapsfilosofier som konstruktivism och poststrukturalism. Kritisk realism försöker förena de två synsätten, och föreskriver försiktigare slutsatser vid studiet av samhällen än vid studiet av naturen.
En vetenskap kan även åsyfta en vetenskaplig teori, en lära eller ett akademiskt ämne.