🤔 Glädje, lycka, hälsa: 1. Inre frid. 2. Att få tillfredsställelse av att hjälpa och vara ett stöd för Andra. Relationer. 12R.tv❌✅ Jag önskar Dig, Mig själv och Andra att i slutet av nästa år kan var och en av Oss säga: ”2022 var det bästa året i mitt liv 🙂👍”. Marcin Ellwart
Lycka
känsla av varaktigt välbehag
Lycka är en känsla av välbehag. Under de senaste decennierna har ett forskningsfält växt fram, lyckoforskning, som undersöker vad som skapar lycka i människors liv.
Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgång då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än de i fattiga. Inte heller har stora lotterivinster, allvarliga sjukdomar eller materiella ting någon långvarig effekt på människors lycka. Exempel på några faktorer som har långvarig effekt för hur lyckliga vi känner oss är personlig status och respekt från andra människor samt att ha ett fördelaktigt utseende. Förutom miljöfaktorer så finns det stora individuella genetiska skillnader mellan olika individer som påverkar nivån av lycka. En majoritet av befolkningen anser sig vara lyckliga. Något som kan tyckas lite motsägesefullt är att de flesta även tror sig vara lyckligare än de flesta andra.
Den svenske lyckoforskaren Bengt Brülde utforskar i sin bok ”Lyckans och Lidandets Etik” (2009) olika innebörder av lyckobegreppet: Renodlade affektiva teorier om lycka identifierar lycka med en eller flera positiva affekter (känslotillstånd), exempelvis känslor som sinnesro, glädje, njutning, välbehag, etc. Lycka kan också definieras som ”positiv affektbalans över tid”. Men det finns också kognitiva teorier om lycka, samt hybridteorier som definierar lycka som en kombination av affekter och kognitioner.
En person som befinner sig i negativ affektbalans – till exempel en man som nyligen fått veta att hans älskade katt har blivit överkörd av en bil och dödad – kan ändå sägas vara lycklig om hans egen värdering av det egna livet är positiv. Om han anser att det egna livet är meningsfullt och innehåller saker han värdesätter, exempelvis nära relationer och arbetsglädje, så är han ”lycklig” även om han befinner sig i negativ affektbalans. En renodlad kognitiv teori om lycka identifierar lycka endast med dessa tankar om det egna livets värdefullhet, meningsfullhet, etc. En hybridteori om lycka försöker dock inkludera både affekter och kognitioner. Vi kan tänka oss att mannen i exemplet ovan får veta att hans katt inte har blivit överkörd, utan har blivit upphittad och snart ska återlämnas till honom – det där som blivit överkört var bara en sork. Det vore underligt att mena att mannen var lika lycklig både när han trodde att katten vad död och sörjde den, som när han får veta att den lever. I vilken proportion lycka ska anses ha med positiv affektbalans respektive med positiv värdering av det egna livet att göra, är en öppen fråga.
Wikipedia.org:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lycka
Behovshierarki
Maslows behovstrappa
De fem behoven är enligt Maslow[2] (1 är längst ner i trappan och 5 i toppen):
- Fysiologiska behov
- Trygghetsbehov
- Behov av kärlek
- Självhävdelsebehov
- Självförverkligande behov
En behovshierarki eller behovstrappa är en förklaringsmodell inom psykologin för hur människor prioriterar sina behov. Modellen presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham H. Maslow i artikeln ”A Theory of Human Motivation”. Teorin nämner, i sin första version, behov i fem nivåer, vilka omarbetades under 1950-talet. Den primära idén innebär att behoven på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen. När vi rör oss mellan stadierna handlar det inte enbart om att klättra sig uppåt i hierarkin, utan en person kan flytta sig fritt mellan dem eller stanna kvar på någon av nivåerna.[1]
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki
Jag rekommenderar musikvideoklipp online (YouTube.com) – index: 7hi7.com/music, o5go.com, 12R.TV/music, 0-zz.com
1️⃣1️⃣-0 1️⃣2️⃣-1 1️⃣3️⃣-2 1️⃣4️⃣-3 1️⃣5️⃣-4 1️⃣6️⃣-5
2️⃣1️⃣-6 2️⃣2️⃣-7 2️⃣3️⃣-8 2️⃣4️⃣-9 2️⃣5️⃣-A 2️⃣6️⃣-B
3️⃣1️⃣-C 3️⃣2️⃣-D 3️⃣3️⃣-E 3️⃣4️⃣-F 3️⃣5️⃣-G 3️⃣6️⃣-H
4️⃣1️⃣-I 4️⃣2️⃣-J 4️⃣3️⃣-K 4️⃣4️⃣-L 4️⃣5️⃣-M 4️⃣6️⃣-N
5️⃣1️⃣-O 5️⃣2️⃣-P 5️⃣3️⃣-Q 5️⃣4️⃣-R 5️⃣5️⃣-S 5️⃣6️⃣-T
6️⃣1️⃣-U 6️⃣2️⃣-V 6️⃣3️⃣-W 6️⃣4️⃣-X 6️⃣5️⃣-Y 6️⃣6️⃣-Z
Kasta tärning
https://www.google.com/search?q=dice+roller
Svenska
östnordiskt språk, officiellt språk i Sverige och Finland
Svenska (svenska (info)) är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland. I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland. En liten minoritet svenskspråkiga finns även i Estland. Svenska är nära besläktat och i hög grad ömsesidigt begripligt med danska och norska. De andra nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, vilket var det språk som talades av de germanska folken i Skandinavien.
| Talas i | Sverige Finland Åland Estland |
|---|---|
| Region | Nordeuropa |
| Antal talare | cirka 13.2 miljoner totaltModersmål: 10 MiljonerAndraspråk: 3.2 Miljoner |
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svenska
Sverige
konstitutionell monarki i Nordeuropa
Sverige (svenskt uttal: [sværjɛ] ( lyssna); benämns formellt Konungariket Sverige[ˈkôːnɵŋaˌriːkɛt ˈsvæ̌rjɛ] ( lyssna)) är ett nordiskt land på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i nordväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sverige
Låt oss hjälpa till! Tack!