k\u00e4nsla av varaktigt v\u00e4lbehag<\/p>\n\n\n\n
Lycka \u00e4r en k\u00e4nsla av v\u00e4lbehag. Under de senaste decennierna har ett forskningsf\u00e4lt v\u00e4xt fram, lyckoforskning, som unders\u00f6ker vad som skapar lycka i m\u00e4nniskors liv.<\/p>\n\n\n\n
Lycka \u00e4r ett bel\u00f6ningssystem som anv\u00e4nds f\u00f6r att premiera ett leverne i vilket v\u00e5ra behov tillgodoses. Lycka \u00e4r d\u00e4rmed inte ett m\u00e5tt p\u00e5 framg\u00e5ng d\u00e5 en framg\u00e5ngsrik person fortfarande kan vara olycklig. Unders\u00f6kningar visar att m\u00e4nniskor i rika l\u00e4nder inte \u00e4r lyckligare \u00e4n de i fattiga. Inte heller har stora lotterivinster, allvarliga sjukdomar eller materiella ting n\u00e5gon l\u00e5ngvarig effekt p\u00e5 m\u00e4nniskors lycka. Exempel p\u00e5 n\u00e5gra faktorer som har l\u00e5ngvarig effekt f\u00f6r hur lyckliga vi k\u00e4nner oss \u00e4r personlig status och respekt fr\u00e5n andra m\u00e4nniskor samt att ha ett f\u00f6rdelaktigt utseende. F\u00f6rutom milj\u00f6faktorer s\u00e5 finns det stora individuella genetiska skillnader mellan olika individer som p\u00e5verkar niv\u00e5n av lycka. En majoritet av befolkningen anser sig vara lyckliga. N\u00e5got som kan tyckas lite mots\u00e4gesefullt \u00e4r att de flesta \u00e4ven tror sig vara lyckligare \u00e4n de flesta andra.<\/p>\n\n\n\n
Den svenske lyckoforskaren Bengt Br\u00fclde utforskar i sin bok ”Lyckans och Lidandets Etik” (2009) olika inneb\u00f6rder av lyckobegreppet: Renodlade affektiva teorier om lycka identifierar lycka med en eller flera positiva affekter (k\u00e4nslotillst\u00e5nd), exempelvis k\u00e4nslor som sinnesro, gl\u00e4dje, njutning, v\u00e4lbehag, etc. Lycka kan ocks\u00e5 definieras som ”positiv affektbalans \u00f6ver tid”. Men det finns ocks\u00e5 kognitiva teorier om lycka, samt hybridteorier som definierar lycka som en kombination av affekter och kognitioner.<\/p>\n\n\n\n
En person som befinner sig i negativ affektbalans – till exempel en man som nyligen f\u00e5tt veta att hans \u00e4lskade katt har blivit \u00f6verk\u00f6rd av en bil och d\u00f6dad – kan \u00e4nd\u00e5 s\u00e4gas vara lycklig om hans egen v\u00e4rdering av det egna livet \u00e4r positiv. Om han anser att det egna livet \u00e4r meningsfullt och inneh\u00e5ller saker han v\u00e4rdes\u00e4tter, exempelvis n\u00e4ra relationer och arbetsgl\u00e4dje, s\u00e5 \u00e4r han ”lycklig” \u00e4ven om han befinner sig i negativ affektbalans. En renodlad kognitiv teori om lycka identifierar lycka endast med dessa tankar om det egna livets v\u00e4rdefullhet, meningsfullhet, etc. En hybridteori om lycka f\u00f6rs\u00f6ker dock inkludera b\u00e5de affekter och kognitioner. Vi kan t\u00e4nka oss att mannen i exemplet ovan f\u00e5r veta att hans katt inte har blivit \u00f6verk\u00f6rd, utan har blivit upphittad och snart ska \u00e5terl\u00e4mnas till honom – det d\u00e4r som blivit \u00f6verk\u00f6rt var bara en sork. Det vore underligt att mena att mannen var lika lycklig b\u00e5de n\u00e4r han trodde att katten vad d\u00f6d och s\u00f6rjde den, som n\u00e4r han f\u00e5r veta att den lever. I vilken proportion lycka ska anses ha med positiv affektbalans respektive med positiv v\u00e4rdering av det egna livet att g\u00f6ra, \u00e4r en \u00f6ppen fr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n
Wikipedia.org:<\/p>\n\n\n\n
https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Lycka<\/a><\/p>\n\n\n\n De fem behoven \u00e4r enligt Maslow[2]<\/sup> (1 \u00e4r l\u00e4ngst ner i trappan och 5 i toppen):<\/p>\n\n\n\n En behovshierarki eller behovstrappa \u00e4r en f\u00f6rklaringsmodell inom psykologin f\u00f6r hur m\u00e4nniskor prioriterar sina behov. Modellen presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham H. Maslow i artikeln ”A Theory of Human Motivation”. Teorin n\u00e4mner, i sin f\u00f6rsta version, behov i fem niv\u00e5er, vilka omarbetades under 1950-talet. Den prim\u00e4ra id\u00e9n inneb\u00e4r att behoven p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5 m\u00e5ste vara tillfredsst\u00e4llda innan h\u00f6gre m\u00e5l blir viktiga f\u00f6r individen. N\u00e4r vi r\u00f6r oss mellan stadierna handlar det inte enbart om att kl\u00e4ttra sig upp\u00e5t i hierarkin, utan en person kan flytta sig fritt mellan dem eller stanna kvar p\u00e5 n\u00e5gon av niv\u00e5erna.[1]<\/p>\n\n\n\n https:\/\/sv.m.wikipedia.org\/wiki\/Behovshierarki<\/a><\/p>\n\n\n\n Jag rekommenderar musikvideoklipp online (YouTube.com) – index: 7hi7.com\/music<\/a>, o5go.com<\/a>, 12R.TV\/music<\/a>, 0-zz.com<\/a><\/p>\n\n\n\n 1\ufe0f\u20e31\ufe0f\u20e3-0<\/a> 1\ufe0f\u20e32\ufe0f\u20e3-1<\/a> 1\ufe0f\u20e33\ufe0f\u20e3-2<\/a> 1\ufe0f\u20e34\ufe0f\u20e3-3<\/a> 1\ufe0f\u20e35\ufe0f\u20e3-4<\/a> 1\ufe0f\u20e36\ufe0f\u20e3-5<\/a><\/em><\/strong><\/small><\/p>\n\n\n\n 2\ufe0f\u20e31\ufe0f\u20e3-6<\/a> 2\ufe0f\u20e32\ufe0f\u20e3-7<\/a> 2\ufe0f\u20e33\ufe0f\u20e3-8<\/a> 2\ufe0f\u20e34\ufe0f\u20e3-9<\/a> 2\ufe0f\u20e35\ufe0f\u20e3-A<\/a> 2\ufe0f\u20e36\ufe0f\u20e3-B<\/a><\/em><\/strong><\/small><\/p>\n\n\n\n 3\ufe0f\u20e31\ufe0f\u20e3-C<\/a> 3\ufe0f\u20e32\ufe0f\u20e3-D<\/a> 3\ufe0f\u20e33\ufe0f\u20e3-E<\/a> 3\ufe0f\u20e34\ufe0f\u20e3-F<\/a> 3\ufe0f\u20e35\ufe0f\u20e3-G<\/a> 3\ufe0f\u20e36\ufe0f\u20e3-H<\/a><\/em><\/strong><\/small><\/p>\n\n\n\n 4\ufe0f\u20e31\ufe0f\u20e3-I<\/a> 4\ufe0f\u20e32\ufe0f\u20e3-J<\/a> 4\ufe0f\u20e33\ufe0f\u20e3-K<\/a> 4\ufe0f\u20e34\ufe0f\u20e3-L<\/a> 4\ufe0f\u20e35\ufe0f\u20e3-M<\/a> 4\ufe0f\u20e36\ufe0f\u20e3-N<\/a><\/em><\/strong><\/small><\/p>\n\n\n\n 5\ufe0f\u20e31\ufe0f\u20e3-O<\/a> 5\ufe0f\u20e32\ufe0f\u20e3-P<\/a> 5\ufe0f\u20e33\ufe0f\u20e3-Q<\/a> 5\ufe0f\u20e34\ufe0f\u20e3-R<\/a> 5\ufe0f\u20e35\ufe0f\u20e3-S<\/a> 5\ufe0f\u20e36\ufe0f\u20e3-T<\/a><\/em><\/strong><\/small><\/p>\n\n\n\n 6\ufe0f\u20e31\ufe0f\u20e3-U<\/a> 6\ufe0f\u20e32\ufe0f\u20e3-V<\/a> 6\ufe0f\u20e33\ufe0f\u20e3-W<\/a> 6\ufe0f\u20e34\ufe0f\u20e3-X<\/a> 6\ufe0f\u20e35\ufe0f\u20e3-Y<\/a> 6\ufe0f\u20e36\ufe0f\u20e3-Z<\/a><\/em><\/strong><\/small><\/p>\n\n\n\n Kasta t\u00e4rning<\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.random.org\/dice\/<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.google.com\/search?q=dice+roller<\/a><\/p>\n\n\n\n \u00f6stnordiskt spr\u00e5k, officiellt spr\u00e5k i Sverige och Finland<\/p>\n\n\n\n Svenska<\/strong> (svenska<\/em>\u2009(info)<\/small>) \u00e4r ett \u00f6stnordiskt spr\u00e5k som talas av ungef\u00e4r tio miljoner personer fr\u00e4mst i Sverige d\u00e4r spr\u00e5ket har en dominant st\u00e4llning som huvudspr\u00e5k, men \u00e4ven som det ena nationalspr\u00e5ket i Finland och som enda officiella spr\u00e5k p\u00e5 \u00c5land. I \u00f6vriga Finland talas det som modersm\u00e5l framf\u00f6rallt i de finlandssvenska kustomr\u00e5dena i \u00d6sterbotten, \u00c5boland och Nyland. En liten minoritet svenskspr\u00e5kiga finns \u00e4ven i Estland. Svenska \u00e4r n\u00e4ra besl\u00e4ktat och i h\u00f6g grad \u00f6msesidigt begripligt med danska och norska. De andra nordiska spr\u00e5ken, isl\u00e4ndska och f\u00e4r\u00f6iska, \u00e4r mindre \u00f6msesidigt begripliga med svenska. Liksom de \u00f6vriga nordiska spr\u00e5ken h\u00e4rstammar svenskan fr\u00e5n en gren av fornnordiska, vilket var det spr\u00e5k som talades av de germanska folken i Skandinavien.<\/p>\n\n\n\nBehovshierarki<\/h2>\n\n\n\n
Maslows behovstrappa<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n\n\n\nSvenska<\/h2>\n\n\n\n