form av t\u00e4vlingsaktivitet, vanligtvis fysisk<\/p>\n\n\n\n
Sport\u00a0(engelska\u00a0sport, efter\u00a0fornfranska\u00a0de[s]port, ’n\u00f6je’, tidsf\u00f6rdriv’) \u00e4r ett samlingsbegrepp f\u00f6r olika aktiviteter med eller utan t\u00e4vlingsmoment. Numera anv\u00e4nds ordet sport i\u00a0svenska spr\u00e5ket\u00a0n\u00e4rmast synonymt med\u00a0idrott, som kan ut\u00f6vas individuellt eller i\u00a0lag. Den tidigare indelningen mellan den anstr\u00e4ngningsinriktade idrotten och den redskapsorienterade sporten uppl\u00f6ses d\u00e4rmed ofta. Det finns dock gott om distinkta exempel p\u00e5 d\u00e4r begreppen s\u00e4llan eller aldrig blandas. Exempelvis kallar man all motorsport f\u00f6r just sport och inte idrott. I fritidsdom\u00e4nen hittar vi begrepp som sportbil och sportkeps, n\u00e4ppeligen idrottsbil och idrottskeps. Och man talar om sportfiske, inte idrottsfiske. En joggare s\u00e4ger sig typiskt inte sporta, men v\u00e4l idrotta. S\u00e5 de distinktare betydelserna lever kvar p\u00e5 m\u00e5nga plan.<\/p>\n\n\n\n
Den sport som antingen \u00e4r st\u00f6rst i antalet ut\u00f6vare eller drar mest publik i ett land brukar kallas\u00a0nationalsport. De flesta st\u00f6rre sporterna organiseras i egna\u00a0f\u00f6rbund, och i de flesta sporter t\u00e4vlar damer och herrar i olika indelningsklasser.<\/p>\n\n\n\n
Ordet sport kommer fr\u00e5n det fornfranska ordet de[s]port med den ungef\u00e4rliga betydelsen ’n\u00f6je’ och ’tidsf\u00f6rdriv’ (j\u00e4mf\u00f6r ’fritidsn\u00f6je’).[1] P\u00e5 engelska heter det sports d\u00e4r det ursprungligen betydde n\u00e5got i stil med ”n\u00f6je”. I \u00e4ldre svenska syftade sport p\u00e5 friluftsn\u00f6jen som jakt och sportfiske, och l\u00e4nge anv\u00e4ndes mest ordet idrott n\u00e4r man \u00e5syftade idrott, det vill s\u00e4ga n\u00e4r den fysiska anstr\u00e4ngningen var det prim\u00e4ra. Typexempel \u00e4r friidrotterna.<\/p>\n\n\n\n
Denna skillnad har delvis att g\u00f6ra med ordens olika ursprung. Det nordiska ordet\u00a0idrott\u00a0(j\u00e4mf\u00f6r engelskans\u00a0athletics) har haft en koppling till fysisk anstr\u00e4ngning, medan det engelsk-romanska\u00a0sport\u00a0har ett ursprung i den engelska\u00a0lantadelns\u00a0fritidsn\u00f6jen (inklusive\u00a0jakt,\u00a0ridning\u00a0och\u00a0fiske).[1]\u00a0Framf\u00f6r allt begreppet idrott hade l\u00e4nge en starkare koppling till amat\u00f6ridealet (d\u00e4rav sammans\u00e4ttningen\u00a0amat\u00f6ridrott), vilket under tidigt 1900-tal var f\u00f6rh\u00e4rskande i bland annat\u00a0den olympiska r\u00f6relsen. En form av kroppskultur och h\u00e4lsot\u00e4nkande. Tidigare fanns det \u00e4ven en statusskillnad mellan begreppen (idrott var\u00a0honn\u00f6rsord, medan en sportidkare kunde vara ”sportf\u00e5ne”[1]).<\/p>\n\n\n\n
Ibland anv\u00e4nds begreppet ”sport” inom dagens nordiska spr\u00e5k synonymt med idrott, \u00e4ven om det ofta kvarst\u00e5r val\u00f6rskillnader. Termen sport \u00e4r ofta redskapsbaserad och omfattar \u00e4ven vissa aktiviteter som inte \u00e4r fysiska och enligt en \u00e4nnu vidare definition \u00e4ven spel som fr\u00e5gesport och schack.[2] Begreppet idrott kan ocks\u00e5 innefatta vissa aktiviteter som inte kan kallas sport, d\u00e5 de inte \u00e4r redskapsdominerade, inklusive motionsidrotter som joggning, stavg\u00e5ng, aerobics och aikido.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 svenska anv\u00e4nds i dagligt tal dock begreppen sport och idrott n\u00e4stan synonymt, och begreppen anv\u00e4nds ofta om varandra. Framf\u00f6rallt ordet sport har degenererat genom TV bruk av ordet som en synonym till idrott. Sportnytt dominerades n\u00e4stan helt av idrott.<\/p>\n\n\n\n
B\u00e5da orden betyder numera oftast fysisk aktivitet i form av t\u00e4vlingar med fastsatta regler, trots att sport allts\u00e5 egentligen \u00e4r fritidsaktivitet byggd runt bruk av redskap av olika slag. Motorsporter \u00e4r typexempel p\u00e5 detta.<\/p>\n\n\n\n