produktion av ny kunskap med systematiska metoder<\/p>\n\n\n\n
Vetenskap<\/strong>\u00a0\u00e4r ett system av\u00a0vetenskapliga metoder\u00a0och\u00a0teorier\u00a0som anv\u00e4nds f\u00f6r att producera ny kunskap. S\u00e5dana vetenskapliga metoder innefattar<\/p>\n\n\n\n Vetenskap \u00e4r s\u00e5dan forskning (akademisk forskning, industriell forskning, privatforskning, med mera) som har publicerats i vetenskapliga publikationer. Vanliga publikationskriterier innefattar d\u00e5 att arbetet granskats av oberoende referenter och\/eller av en opponent vid annan akademisk institution. Granskaren skall kontrollera bed\u00f6mningskriterier som att argumentationen \u00e4r saklig, att resultat och slutsatser har ett nyhetsv\u00e4rde, att publikationen refererar och bygger vidare p\u00e5 annan forskning inom omr\u00e5det, samt att systematiska (vetenskapliga) metoder har anv\u00e4nts och redovisats p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att andra kan reproducera resultaten och bed\u00f6ma slutsatsernas till\u00e4mplighet och tillf\u00f6rlitlighet.<\/p>\n\n\n\n Det engelska ordet science har traditionellt avsett endast naturvetenskap (inklusive medicin och teknikvetenskap), medan det svenska vetenskapsbegreppet (och idag ofta \u00e4ven det engelska begreppet) \u00e4ven innefattar samh\u00e4llsvetenskap och ibland \u00e4ven formella vetenskaper. Filosofi, humaniora och formella vetenskaper s\u00e5som matematik bygger p\u00e5 deduktion men inte alltid empiri, och r\u00e4knas s\u00e5ledes inte till naturvetenskaper.<\/p>\n\n\n\n Bland vetenskap till\u00e4mpas metodologisk naturalism, det vill s\u00e4ga man studerar endast naturens lagbundenhet och formulerar inte hypoteser och f\u00f6rklaringar som innefattar \u00f6vernaturliga fenomen. Enligt vissa vetenskapsteoretiker hamnar d\u00e4rmed \u00f6vernaturliga fenomens existens utanf\u00f6r naturvetenskapens r\u00e4ckvidd.[2][3] Metodologisk naturalism till\u00e4mpas inte fullt ut inom parapsykologi men vanligen inom religionsvetenskap. Vetenskap beskrivs som evidensbaserad kunskap, och \u00e4r inte samma som bepr\u00f6vad erfarenhet, praktikerkunskap och konst. Ett vetenskapligt ideal st\u00e4lls ofta i motsats till pseudovetenskap.<\/p>\n\n\n\n Inom bland annat naturvetenskap betonas att vetenskap m\u00e5ste vara objektiv och ickepolitisk samt ge generaliserbara predikteringar och kartl\u00e4gga strukturer, och st\u00f6rre tilltro s\u00e4tts till empiriska data \u00e4n m\u00e4nsklig tolkning. D\u00e4remot anser m\u00e5nga inom tolkande samh\u00e4llsvetenskap att s\u00e5dan kunskap inte \u00e4r uppn\u00e5elig och efterstr\u00e4vansv\u00e4rd, utan anammar ist\u00e4llet vetenskapsfilosofier som konstruktivism och poststrukturalism. Kritisk realism f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rena de tv\u00e5 syns\u00e4tten, och f\u00f6reskriver f\u00f6rsiktigare slutsatser vid studiet av samh\u00e4llen \u00e4n vid studiet av naturen.<\/p>\n\n\n\n En vetenskap kan \u00e4ven \u00e5syfta en\u00a0vetenskaplig teori, en\u00a0l\u00e4ra\u00a0eller ett\u00a0akademiskt \u00e4mne.<\/p>\n\n\n\n