f\u00f6rh\u00e5llande mellan tv\u00e5 personer som har \u00f6msesidig p\u00e5verkan f\u00f6r b\u00e5da<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4nskap\u00a0\u00e4r en\u00a0social relation\u00a0i vilken de b\u00e5da parterna k\u00e4nner tycke f\u00f6r varandra och hyser \u00f6msesidig tillit och respekt. Inneb\u00f6rden av ordet v\u00e4nskap har i\u00a0v\u00e4sterl\u00e4ndsk\u00a0historia f\u00f6r\u00e4ndrats fr\u00e5n\u00a0Aristoteles\u00a0vida k\u00e4rleksbegrepp\u00a0philia\u00a0[1]\u00a0till att i dag n\u00e4rmast motsvara en privat kamratrelation.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4rden som finns i v\u00e4nskap \u00e4r ofta resultatet av en v\u00e4n som visar f\u00f6ljande p\u00e5 ett enhetligt s\u00e4tt:\u00a0[k\u00e4lla\u00a0beh\u00f6vs<\/em>]<\/sup><\/p>\n\n\n\n I en j\u00e4mf\u00f6relse av personliga relationer anses v\u00e4nskap vara n\u00e4rmare \u00e4n s\u00e4llskap, \u00e4ven om det finns en rad olika grader av intimitet i b\u00e5de v\u00e4nskapsband och s\u00e4llskap. Studien av v\u00e4nskap ing\u00e5r i\u00a0sociologi,\u00a0socialpsykologi,\u00a0antropologi, filosofi\u00a0och\u00a0zoologi. Olika teorier om v\u00e4nskap har f\u00f6reslagits, bland andra socialt utbytesteori, egen kapitalteori, relationella\u00a0dialektiker, och fasts\u00e4ttning av stilar.<\/p>\n\n\n\n